En sak som jag tycker är konstigt och väldigt onödigt är remisser. Alltså Lucas är ju född med klumpfot (du kan läsa mer om det här) det innebär mycket tid hos en special doktor sk. ortoped, i början väldigt mycket tid, varje vecka i ett par månader, sen mer sällan ju mer fötterna svarade på behandlingen. Nu går vi kanske en gång i halvåret. Redan när vi är där bokar vi in oss för nästa gång. Vi känner Lucas doktor, de vet att han har vad han har och det kommer vara ett livslångt projekt att följa upp Lucas fötter, även när de är helt korrekta kommer fötterna alltid vilja gå tillbaka till sin naturliga position. Därför kommer Lucas att ha nära kontakt med den ortoped tekniska avdelningen länge. Men vi måste ändå gå till vårdcentralen för att få en remiss.
Vi är inbokade på en tid i december till ortopeden, så härrom dagen hade Lucas tid på vårdcentralen för att få sin remiss. Vi gick dit, väntade en stund i väntrummet, kom in till doktorn, berättade våra ärende. Han knapprade lite på datorn, skrivaren rasslade till, han vek ihop pappret fint, stoppade in det i ett kuvert. Vi sa tack och hej.
Jag tänker what a waist of time! Min tid och läkarens tid, meningslöst! Räcker det inte med 1 remiss, den första han fick efter att han var född, sedan är han ju inskriven hos ortopedien för alltid, eller?
Varför göra det lätt för sig, lite papersarbete har väl aldrig skadat.
1 kommentar:
Kanner igen mig, hade cancer i 2009 och kande min specialist sedan innan men var anda tvungen att ga till GPn for remisser stup i kvarten!
Skicka en kommentar