Stackars Qantas, det är inte mycket som går bra för dem nu. Är det inte motorfel så är det långa strejker. Idag har deras inchecknings system kraschat, i hela Australien. Så nu står dom och skriver ut boarding cards för hand till tusentals passagerare. Heja heja!
Det blir mycket köer idag!
onsdag 30 november 2011
måndag 28 november 2011
söndag 27 november 2011
På tal om julstämning
Jo det är svårt att få julstämning i det här landet. Det känns helt fel att det är jul mitt i sommaren. Jag fick några kommentarer på mitt andra inlägg om advent och julen och de precis som många andra Svenskar som bor här tycker att julen nästan lika gärna kan vara.
Jag tror att vi i Sverige har så hårt rotade traditioner att det blir svårt för oss att ställa om oss. Jag tror att man får tänka om lite och glömma att det är jul och bara tänka att det är en Australiensk högtid och göra som de gör här. Tända grillen käka lite turky och seafood, maräng tårta (pavalova) eller varför inte lasange som de gör i Claue's familj (fast lasange hör i och för sig inte bara till julen hos dem, utan den stå på bordet på de flesta familjemiddagar, haha tur att det är gott i alla fall). Så får man smyga in våra traditioner där det passar liksom. Nästa jul vill jag åka hm till Sverige så jag får tanka på mig en riktig härlig svensk julstämning.
Men vi gjorde i alla fall ett till försök med julstämning i lördags igen och åkte till Svenska Kyrkans julmarknad Sydney. Vi drack glögg och åt pepparkakor, Lucas gjorde lite jul pyssel och fiskade i fiskedam (mmm där i låg det Ahlgrens bilar och gott och blandat). Sedan mörkade de ner kyrkan och så kom Lucia in-tågande med sina tärnor. Jag kände mig riktigt julig tills att porten öppnades efter att det var slut och man möttes av sol och 28 graders värme.
Hoppas att ni också har en härlig första advent!
Jag tror att vi i Sverige har så hårt rotade traditioner att det blir svårt för oss att ställa om oss. Jag tror att man får tänka om lite och glömma att det är jul och bara tänka att det är en Australiensk högtid och göra som de gör här. Tända grillen käka lite turky och seafood, maräng tårta (pavalova) eller varför inte lasange som de gör i Claue's familj (fast lasange hör i och för sig inte bara till julen hos dem, utan den stå på bordet på de flesta familjemiddagar, haha tur att det är gott i alla fall). Så får man smyga in våra traditioner där det passar liksom. Nästa jul vill jag åka hm till Sverige så jag får tanka på mig en riktig härlig svensk julstämning.
Men vi gjorde i alla fall ett till försök med julstämning i lördags igen och åkte till Svenska Kyrkans julmarknad Sydney. Vi drack glögg och åt pepparkakor, Lucas gjorde lite jul pyssel och fiskade i fiskedam (mmm där i låg det Ahlgrens bilar och gott och blandat). Sedan mörkade de ner kyrkan och så kom Lucia in-tågande med sina tärnor. Jag kände mig riktigt julig tills att porten öppnades efter att det var slut och man möttes av sol och 28 graders värme.
Hoppas att ni också har en härlig första advent!
Labels:
Australien,
kulturskillnader
fredag 25 november 2011
Tänder ett ljus
Jag fick ett väldigt sorgligt besked för ett par timmar sedan. Det var mitt kontor i Melbourne som ringde och berättade att en av våra medarbetare har gått bort.
Diane har precis firat sitt tionde år på jobbet. Hon har varit där sedan jag började för snart 5 år sedan. Hon var en sådan kvinna som alla tycker om, ja hon var lite högljudd, hade många privata samtal på telefonen som alla fick ta del av vare sig man ville eller inte, men man kunde inte bli irriterad eller arg på henne. Hon skrattade mycket, högt och ofta. Ett smittsamt skratt som fick mig att bli glad. Vi hade ofta mycket att prata om, även om hon är bra mycket äldre än mig.
Hon har arbetat hårt i sitt liv och såg fram emot att gå i pension snart. Hon och hennes man hade köpt ett lite torp som de höll på att renovera strax utanför stan.
Vi visste att hon var sjuk. Hon fick besked om att hon hade cancer för några månader sedan men bedyrade alltid när man frågade hur det var med henne, att hon hade den "bästa" formen av cancer om man nu var tvungen att ha cancer och att hon snart skulle bli frisk. Hon fortsatte att jobba trots cellgifter och andra behandlingar. För ett par veckor sedan ramlade hon och bröt sitt ben och har sedan dess legat kvar på sjukhuset. Med jämna rapporter berättade hon att hon mådde hyfsat bra och skulle snart komma tillbaka till jobbet. Så trotts sin sjukdom blev jag chockad över beskedet idag och mycket ledsen.
Jag vet egentligen inte, varför jag berättar om henne här på bloggen, en människa som ingen av er känner. Men på något sätt känns det bra att få skriva om det. Om henne.
Det får en också att inse hur bra man mår och vad mycket man tar förgivet. Idag ska jag tända ett ljus. För Diane. För hennes son och man. För alla som drabbats av den hemska sjukdomen.
Diane har precis firat sitt tionde år på jobbet. Hon har varit där sedan jag började för snart 5 år sedan. Hon var en sådan kvinna som alla tycker om, ja hon var lite högljudd, hade många privata samtal på telefonen som alla fick ta del av vare sig man ville eller inte, men man kunde inte bli irriterad eller arg på henne. Hon skrattade mycket, högt och ofta. Ett smittsamt skratt som fick mig att bli glad. Vi hade ofta mycket att prata om, även om hon är bra mycket äldre än mig.
Hon har arbetat hårt i sitt liv och såg fram emot att gå i pension snart. Hon och hennes man hade köpt ett lite torp som de höll på att renovera strax utanför stan.
Vi visste att hon var sjuk. Hon fick besked om att hon hade cancer för några månader sedan men bedyrade alltid när man frågade hur det var med henne, att hon hade den "bästa" formen av cancer om man nu var tvungen att ha cancer och att hon snart skulle bli frisk. Hon fortsatte att jobba trots cellgifter och andra behandlingar. För ett par veckor sedan ramlade hon och bröt sitt ben och har sedan dess legat kvar på sjukhuset. Med jämna rapporter berättade hon att hon mådde hyfsat bra och skulle snart komma tillbaka till jobbet. Så trotts sin sjukdom blev jag chockad över beskedet idag och mycket ledsen.
Jag vet egentligen inte, varför jag berättar om henne här på bloggen, en människa som ingen av er känner. Men på något sätt känns det bra att få skriva om det. Om henne.
Det får en också att inse hur bra man mår och vad mycket man tar förgivet. Idag ska jag tända ett ljus. För Diane. För hennes son och man. För alla som drabbats av den hemska sjukdomen.
Labels:
Funderingar
torsdag 24 november 2011
Adventskänsla
Idag var vi lediga, jag och Lucas. Det regnar ute så vi bestämde oss för att stanna inne och försöka fixa lite julstämning hemma. Det är inte det lättaste ska ni veta. Julen i Australien är väldigt annorlunda från sverige. Det är ju inte konstigt egentligen, det är ju liksom varmt här nu. Och ljust. Jag tycker att det känns som om att folk har varit slappa och glömt att plocka in juldekorationen från i vintras. Det känns bara tacky!
Sedan tycker jag att julen här är så himla kommersiell, det handlar liksom bara om paket, klappar och att spendera pengar. Det gör det väl i sverige också, men där är det även så mycket annat. Vi behöver julen och allt mys den kommer med på ett annat sätt, vi behöver julen för att överleva vintern. Ett bryt mitt i det mörka, kalla och gråa. Därför blir maten, godiset, ljusen, lucia och stämningen så viktig.
Sedan jag har flyttat till Australien har jag inte engagera mig så mycket i julen, men i år måste vi försöka fixa lite julstämning, till Lucas om inte annat. Skillnad var det när jag bodde i Sverige, då älskade jag julen, bästa högtiden på året tycker jag. Så ja, kontrasten gör därför att julen är tiden då jag har som mest hemlängtan på året. Kanske är det för att jag vet att min fina familj är tillsammans och gör precis samma saker som vi har gjort i alla tider, precis på det sättet som jag tycker om!
Men nu blir det andra bullar, i år ska det bli jul i huset även här i Australien, hoppas att vi hittar en riktig gran bara. Jag vägrar ha plastgran. Och julbaket har precis börjat!
Labels:
kulturskillnader,
Pictures
tisdag 22 november 2011
Mål - saker att längta till
Jag måste alltid ha saker att se fram emot, liksom små delmål av roligheter på vägen. Om allt bara lunkar på och vardagen bara är samma och samma hela tiden blir jag snabbt väldigt uttråkad och får lite vardags ångest. Därför är det viktigt att hela tiden ha små och stora mål att längta till.
Detta är vad som gör mig väldigt glad och längtansfull just nu:
Detta är vad som gör mig väldigt glad och längtansfull just nu:
- En lång härlig sommar ligger framför oss
- Om bara 2 veckor ska jag och Claude ta en minisemester till Hunter Valley (ett vindistrikt utanför Sydney) över helgen
- En ute kväll med tjejerna är inplanerad inom kort
- Två kompisar från Sverige kommer till Sydney och hälsar på i December. En som till och med kommer för att stanna kanske
- Julen såklart och att vi ska åka och hälsa på hos ett par kompisar i deras hyrda beach house på de lediga dagarna mellan jul och nyår, härligt!
- Vi ska på Bröllop i januari
- Världens bästa mamma och pappa kommer på besök i 3 veckor i slutet på januari, åh vad jag längtar!
- Bröllops helg i Melbourne i februari
- Vi väntar på en ny liten människa som ska komma, Lucas kusin Astrid ska få en liten bror eller syster i mars.
Så himla mycket roliga saker att längta till! Jag blir alldeles varm när jag tänker på allt.
Labels:
Funderingar,
Vardag
söndag 20 november 2011
Regn
Det blev lite ändrade planer för eftermiddagen. På vågen ut till stranden började det regna och himlen blev helt grå. Så det var bara att vända tillbaka igen. Istället åkte vi och gjorde andra tråkiga saker som att handla mat. Vilket faktiskt behövdes, så regnet gjorde oss nog en liten tjänst. Man kan ju inte bara göra roliga saker jämt.
Men som tur är så är de som vi skulle träffa på stranden lite rastlösa typer. Därför gick ju inte att bara att åka hem och ha tråkigt, utan nu är vi på väg ut och ska käka på ett mysigt bistro istället. Mysig kväll i regnet!
Men som tur är så är de som vi skulle träffa på stranden lite rastlösa typer. Därför gick ju inte att bara att åka hem och ha tråkigt, utan nu är vi på väg ut och ska käka på ett mysigt bistro istället. Mysig kväll i regnet!
Labels:
Vardag
Söndags Morgon
Vilken härlig morgon vi har haft!
Jag och Lucas tog oss ner till Cronulla tidigt, vid 7.30 där vi mötte ett par vänner och deras pojkar och tog oss en lång promenad längst The Esplanad. Efter ca 40 min promenad stannade vi vid en lekpark så killarna kunde leka lite och vi tog en kaffe. När de andra skulle dra sig hemåt, stannade Lucas och jag kvar och gick och svalkade oss i havet lite. Härligt! Det är inte jättevarmt i vattnet, kanske 20 grader, men en stekhet dag som idag gick det alldeles utmärkt ändå, annars är jag en liten badkruka faktiskt.
Nu ligger lilleman och sover, jag vilar lite också. Claude har varit duktig och pluggat hela förmiddagen.
När Lucas har vaknat drar vi till stranden igen, där blir det lite picknick men ett gäng kompisar och kanske ytterligare ett dopp.
En väldigt relaxing söndag med andra ord!
Jag och Lucas tog oss ner till Cronulla tidigt, vid 7.30 där vi mötte ett par vänner och deras pojkar och tog oss en lång promenad längst The Esplanad. Efter ca 40 min promenad stannade vi vid en lekpark så killarna kunde leka lite och vi tog en kaffe. När de andra skulle dra sig hemåt, stannade Lucas och jag kvar och gick och svalkade oss i havet lite. Härligt! Det är inte jättevarmt i vattnet, kanske 20 grader, men en stekhet dag som idag gick det alldeles utmärkt ändå, annars är jag en liten badkruka faktiskt.
Nu ligger lilleman och sover, jag vilar lite också. Claude har varit duktig och pluggat hela förmiddagen.
När Lucas har vaknat drar vi till stranden igen, där blir det lite picknick men ett gäng kompisar och kanske ytterligare ett dopp.
En väldigt relaxing söndag med andra ord!
Plaskar lite på lekplatsen |
Snurra snabbare mamma! |
Ska vi hoppa i här mamma |
En liten krabba hittade vi |
Lite solkräm på |
En glass när vi gick tillbaka till bilen han vi med också såklart |
Labels:
Australien,
Pictures,
Vardag
onsdag 16 november 2011
Doctor Referral
En sak som jag tycker är konstigt och väldigt onödigt är remisser. Alltså Lucas är ju född med klumpfot (du kan läsa mer om det här) det innebär mycket tid hos en special doktor sk. ortoped, i början väldigt mycket tid, varje vecka i ett par månader, sen mer sällan ju mer fötterna svarade på behandlingen. Nu går vi kanske en gång i halvåret. Redan när vi är där bokar vi in oss för nästa gång. Vi känner Lucas doktor, de vet att han har vad han har och det kommer vara ett livslångt projekt att följa upp Lucas fötter, även när de är helt korrekta kommer fötterna alltid vilja gå tillbaka till sin naturliga position. Därför kommer Lucas att ha nära kontakt med den ortoped tekniska avdelningen länge. Men vi måste ändå gå till vårdcentralen för att få en remiss.
Vi är inbokade på en tid i december till ortopeden, så härrom dagen hade Lucas tid på vårdcentralen för att få sin remiss. Vi gick dit, väntade en stund i väntrummet, kom in till doktorn, berättade våra ärende. Han knapprade lite på datorn, skrivaren rasslade till, han vek ihop pappret fint, stoppade in det i ett kuvert. Vi sa tack och hej.
Jag tänker what a waist of time! Min tid och läkarens tid, meningslöst! Räcker det inte med 1 remiss, den första han fick efter att han var född, sedan är han ju inskriven hos ortopedien för alltid, eller?
Varför göra det lätt för sig, lite papersarbete har väl aldrig skadat.
Vi är inbokade på en tid i december till ortopeden, så härrom dagen hade Lucas tid på vårdcentralen för att få sin remiss. Vi gick dit, väntade en stund i väntrummet, kom in till doktorn, berättade våra ärende. Han knapprade lite på datorn, skrivaren rasslade till, han vek ihop pappret fint, stoppade in det i ett kuvert. Vi sa tack och hej.
Jag tänker what a waist of time! Min tid och läkarens tid, meningslöst! Räcker det inte med 1 remiss, den första han fick efter att han var född, sedan är han ju inskriven hos ortopedien för alltid, eller?
Varför göra det lätt för sig, lite papersarbete har väl aldrig skadat.
Labels:
klumpfot,
kulturskillnader
tisdag 15 november 2011
Potatissallad
Igår i värmen blev det en kall potatis sallad och lamgrillspett med lite sour cream till. Till och med lucas åt lite lam och potatis.
Sedan gick vi och mötte pappa vid tåget. Lucas hittade ett "träd" som han skulle dra med sig.
Sedan gick vi och mötte pappa vid tåget. Lucas hittade ett "träd" som han skulle dra med sig.
Labels:
Vardag
måndag 14 november 2011
lördag 12 november 2011
Nytt körkort
Igår när jag var och hyrde en film påpekade mannen i film affären att mitt körkort hade expired och undrade om jag hade ett nytt som jag kunde lägga in. Ojdå, det visste jag inte. Jag kollade på mitt körkort och det gick visst ut 22 oktober, oops! Jag har kört utan körkort i ett par veckor. Så i morse åkte vi till RTA (vägverket) och jag har nu fått ett nytt körkort. Snabbt gick det, skönt!
Filmen vi såg igår var förresten Conviction, en helt ok film.
Nu är vi på väg till C föräldrar i Wollongong. Vi ska ut och äta med dem på an Italian Clubb. Alltså en clubb i Australien var något nytt för mig när jag kom hit. Jag hade nog knappt vetat var det är nu heller om det inte var för C föräldrar. En clubb kan vara italiensk, grekisk, spansk eller typ från vilket land som helst, det kan också vara sport clubb som golf och rugby men de ser ofta väldigt lika ut. När man går in genom entrén måste man först registrera sig om man inte har medlemskort vill säga. Stället ser ut som en stena färja. Där finns ett antal barer, en restaurang och en bistro, ett spelrum med massa enarmade banditer och ibland finns det även ett dansgolv med någon stackars trubadur. Maten varierar lite, ofta helt ok men absolut inte någon smak sensation, billigt är det i alla fall. Jag tror att det är en stor gemenskap på dessa ställen, de kom nog till på grund av den stora immigration efter andra världskriget. När folk från alla delar av jorden försökte göra sig hemmastadda och träffa likasinnade.
Bra är också att det är bra för barn där, stora ytor att springa på och ingen som blir irriterad när de små inte vill sitta stilla längre. Fast om jag hade fått välja skulle jag nog välja något annat. Fast det är ju jag det!
Innan vi satte oss i bilen bakade jag biscotti att ta med och bjuda på till kaffet. De blev faktiskt ganska så bra för att vara första försöket!
Filmen vi såg igår var förresten Conviction, en helt ok film.
Nu är vi på väg till C föräldrar i Wollongong. Vi ska ut och äta med dem på an Italian Clubb. Alltså en clubb i Australien var något nytt för mig när jag kom hit. Jag hade nog knappt vetat var det är nu heller om det inte var för C föräldrar. En clubb kan vara italiensk, grekisk, spansk eller typ från vilket land som helst, det kan också vara sport clubb som golf och rugby men de ser ofta väldigt lika ut. När man går in genom entrén måste man först registrera sig om man inte har medlemskort vill säga. Stället ser ut som en stena färja. Där finns ett antal barer, en restaurang och en bistro, ett spelrum med massa enarmade banditer och ibland finns det även ett dansgolv med någon stackars trubadur. Maten varierar lite, ofta helt ok men absolut inte någon smak sensation, billigt är det i alla fall. Jag tror att det är en stor gemenskap på dessa ställen, de kom nog till på grund av den stora immigration efter andra världskriget. När folk från alla delar av jorden försökte göra sig hemmastadda och träffa likasinnade.
Bra är också att det är bra för barn där, stora ytor att springa på och ingen som blir irriterad när de små inte vill sitta stilla längre. Fast om jag hade fått välja skulle jag nog välja något annat. Fast det är ju jag det!
Innan vi satte oss i bilen bakade jag biscotti att ta med och bjuda på till kaffet. De blev faktiskt ganska så bra för att vara första försöket!
Labels:
Australien,
kulturskillnader,
Vardag
fredag 11 november 2011
Runt Sjön
I morse när jag traskade hem från gymet, doftade det så där friskt sommar gott. Då fick jag en sån längtan efter att ta en långpromenad runt sjön hemma i Alafors. I somras när vi var hemma blev det några rundor, det är så härligt att ta sig ut tidigt på morgonen och ta sig en runda och kanske till och med ett dopp i sjön. Man hör fåglarna kvittra och känner den våta daggen under fötterna. Sedan när man har kommer hem kan man unna sig en god frukost och dricka lite kaffe på altanen. De är svensk sommar det!
onsdag 9 november 2011
En svalkande glass
Det är varmt i Sydney nu! Kanske runt 30 grader men ca 80% luftfuktighet som gör att det känns varmare och svettigare! Solen gassar under dagen sedan kommer åskan och regnet och rensar luften på eftermiddagen/kvällen. Ganska så härligt faktiskt.
Härom dagen, gick vi alla till affären efter middagen och köpte glass och satte oss på en bänk och svalkade oss, det var mycket välbehövligt!
Härom dagen, gick vi alla till affären efter middagen och köpte glass och satte oss på en bänk och svalkade oss, det var mycket välbehövligt!
måndag 7 november 2011
Tagna på bar gärning
Nu är de tagna på bar gärning, till och med bild bevis på de små snyltarna. Jag vet inte riktigt hur jag ska få bort dem. Salt har jag hört ska döda dem, men det verkar så grymt tycker jag. Ja ja, de får väl festa på mina blommor ett tag till då.
Labels:
Vardag
lördag 5 november 2011
Storhandlat för ett tag
Vi vaknade tidigt idag, lördag och allt. Så vi passade på att åka till Sydney markets för att köpa frukt och grönt för ett tag framöver. Kvaliteten på varorna är så himla mycket bättre och fräschare där plus att det är mycket billigare. Vi handlade en låda med mangos, och massa annat gott. Så nu blir det mycket god frukt att äta hemma, inga ursäkter för att inte äta hälsosamt alltså. Men vilket kaos det är på Sydney Markets, det är helt hysteriskt, bilar, lastbilar, truckar folk med kundvagnar och skottkärror huller om buller, det är ingen ordning alls. Men det var skönt att ha det gjort. Vi passade på att fika lite på den italienska delikatessen innan vi åkte där i från.
Sedan åkte vi vidare till Costco, en jättesupermarket som har allt. Där köpte vi resten av vad vi behöver för ett tag framöver. Fast inte för att vi inte kommer springa i mat affären flera gånger till i veckan, det är alltid något vi har glömt verkar det som.
Väl hemma fick vi besök av Lucas kompis Jye och hans föräldrar en snabbis, vi bjöd på pannkakor och blåbär till lunch och medan de små sov middag passade vi på att titta på deras bilder från Tonga. Jenny och Barry var nyligen där och snorklade med valar. Det såg helt fantastiskt läckert ut, vilken upplevelse! Valarna kom verkligen fram och lät dem känna och hälsa på dem.
Sedan efter Lucas middagslur gick vi mot simhallen. Jag och Lucas var ju där i torsdags och han tyckte det var så himla kul. Han kan simma helt själv nu (eller simma och simma, men framåt kommer han i alla fall) med sina arm puffar på. Han tycker det är super kul och kan hålla på hur länge som helst. Så i kväll är vi trötta allihopa, Lucas somnade utslagen för en liten stunds sedan och jag och C slappar i soffan.
Lucas tar en paus på marknaden |
Väl hemma fick vi besök av Lucas kompis Jye och hans föräldrar en snabbis, vi bjöd på pannkakor och blåbär till lunch och medan de små sov middag passade vi på att titta på deras bilder från Tonga. Jenny och Barry var nyligen där och snorklade med valar. Det såg helt fantastiskt läckert ut, vilken upplevelse! Valarna kom verkligen fram och lät dem känna och hälsa på dem.
Sedan efter Lucas middagslur gick vi mot simhallen. Jag och Lucas var ju där i torsdags och han tyckte det var så himla kul. Han kan simma helt själv nu (eller simma och simma, men framåt kommer han i alla fall) med sina arm puffar på. Han tycker det är super kul och kan hålla på hur länge som helst. Så i kväll är vi trötta allihopa, Lucas somnade utslagen för en liten stunds sedan och jag och C slappar i soffan.
På väg hem från simhallen |
fredag 4 november 2011
Sushi och tåg
Så här sista dagen på jobbveckan köpte vi med oss lite sushi och åt den i parken, himla mysigt! Det är en härlig kväll, ganska varm och nu har det börjat bli så ljust på kvällarna också.
Sedan tog vi en promenad på gångbron som går längst tågbron över älven. Det är Lucas bästa stråk då man kan spana på både båtar och tåg. Resten av utsikten är inte så dålig den heller.
Och Visst blir fredags myset ännu mysigare med rosiga kinder efter en härlig kväll promenad.
Sedan tog vi en promenad på gångbron som går längst tågbron över älven. Det är Lucas bästa stråk då man kan spana på både båtar och tåg. Resten av utsikten är inte så dålig den heller.
Och Visst blir fredags myset ännu mysigare med rosiga kinder efter en härlig kväll promenad.
torsdag 3 november 2011
Ledig dag
Hmm, vaknat ätit frukost, duschat och klätt oss mellan hopp och stoj. Satt på en tvätt och plockat undan. Regnet öser ner ute, inga planer alls för dagen.
Vad ska man hitta på tro? Vi är lite snuviga och hostiga redan, så ut att hoppa i vattenpölarna är uteslutet. Bakat har vi gjort tillräckligt. Simhallen kanske, och sen lite hemmalek i eftermiddag. Jag får fundera vidare.
Ha en bra dag!
Vad ska man hitta på tro? Vi är lite snuviga och hostiga redan, så ut att hoppa i vattenpölarna är uteslutet. Bakat har vi gjort tillräckligt. Simhallen kanske, och sen lite hemmalek i eftermiddag. Jag får fundera vidare.
Ha en bra dag!
Labels:
Vardag
onsdag 2 november 2011
Massage
I dag på lunchen hade jag bokat en remedial massage. Jag har fått lite stel nacke och runt omkring skulder bladen den senaste tiden. Antagligen för att mitt hemma kontor inte är så ergonomiskt och kanske för att jag bär ganska mycket på Lucas fortfarande och han börjar faktiskt bli ganska tung!
I alla fall så täcker våran hälsoförsäkring både massage och chiropractor och lite sådana saker, så därför tänkte jag passa på. Men jusses vad ont det gjorde när hon knådade ut alla knutar runt axlar och nacke. Hon sa att det kommer nog ta ett par dagar innan det blir bättre. Det känns som om jag har träningsverk i ryggen. Fast det var ganska skönt också att få ligga och bli omhändertagen lite.
I alla fall så täcker våran hälsoförsäkring både massage och chiropractor och lite sådana saker, så därför tänkte jag passa på. Men jusses vad ont det gjorde när hon knådade ut alla knutar runt axlar och nacke. Hon sa att det kommer nog ta ett par dagar innan det blir bättre. Det känns som om jag har träningsverk i ryggen. Fast det var ganska skönt också att få ligga och bli omhändertagen lite.
Labels:
Vardag
tisdag 1 november 2011
Dags att logga ut
Det blir en kort dag på jobbet idag, nu loggar jag snart ut och ska gå och titta på Melbourne Cup på storbildsTV med ett par vänner.
Moyanne Corniche, fin va? |
Labels:
Australien
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)