Bulor och andra lärdomar

Idag har vi varit och hälsat på i Lucas nya dagis. Vi har försökt att få in honom på ett annat dagis rätt länge nu. Anledningen till det är att det är ganska långt till det dagiset han går på nu och i och med att jag jobbar hemifrån, så känns det onödigt att behöva sitta i bilen i 40 minuten två gånger om dagen. Sedan finns det en mängd andra saker som jag inte gillar, t ex att de inte har någon mat där, så varje dag måste vi ta med lunch och mellanmål för dagen. Vilket är ett jäkla planerande!

Det nya stället är helt nybyggt, jättehärliga ljusa lokaler, fina bra leksaker och gulliga fröknar. Något annat som är bra är att det är ett dagis med inriktning för funktionshindrade barn och på Lucas avdelning är de ungefär hälften hälften. Jag tror att det ger en massa bra fördelar, bl a en bättre och mer engagerad personal och att Lucas kommer att få massor av social träning och bra lärdomar om sina medmänniskor. Att dagiset ligger knappa 5 min med bil skadar ju inte.

Sedan har vi varit och simmat också, det gick så himla bra! Lucas har ju varit så ledsen de sista gångerna på simningen, nu när han är i poolen utan mig. Men förra veckan gick det lite bättre och denna var han åter som en fisk i vattnet. Han till och med hoppade i själv och tjoade och skrattade i vattnet. Jag kände mig så stolt när jag satt där och tittade på honom, vad bra han är min Lucas!

Fast sedan sprang han i duschrummet och slant, halkade och slog i svanskotan och bakhuvudet. Nu har han värsta bulan. Japp, det fanns visst en anledning till det där eviga tjatet, som jag själv hörde hela uppväxten om att inte springa runt poolen.

Skönt att han verkade helt ok snart efteråt i alla fall.

Nu har vi tittat på den första matchen i årets afl finalserie, Go Cats!!

Sent from my iPhone