Igår var jag i Melbourne på begravning. Så himla ledsamt, men det kändes bra att gå. Att ta farväl och att få ta del av alla berättelser om hennes liv. Hennes bror, son och bästa och längsta vän höll tal och berättade så många roliga och fina historier. Det är intressant vad lite man vet om någon som man bara jobbar med, vad mycket liv det är utanför jobbet. Det kändes ändå bra och det var med ett lite lättare hjärta jag gick där ifrån. Efter ceremonin gick vi som var från jobbet till en pub och skålade för vår kollega.
Jag hade bokat ett ganska sent flyg hem för jag visste inte riktigt hur länge det skulle hålla på. Så jag passade på att träffa en kompis som jag inte har träffat sedan vi flyttade i från Melbourne. Hon har nyligen fått en liten Olivia, så himla mysigt att få pussa och snusa på en sådan liten bebis.
Det blev kontrasternas dag, först tog jag farväl av Diane som har levt sitt liv färdigt och sedan säga välkommen till Olivia som precis har sett världen för första gången och har hela långa livet framför sig. Det ger mig lite perspektiv på mitt liv också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar